Om att ändra sig. Och att vara spontan.

Kommentera
Så igår, efter att ha haft min femtimmars håltimme, gick jag på första föreläsningen till min andra kurs för perioden. Efter en stund märkte jag att näe, den här skippar jag nog! En orsak var att kursen krävde ett inköp av IFRS-lagarna som då jag googlade skulle kosta 97€ och uppåt. Och för den som inte är så insatt i IFRS-lagstiftning så förnyas de relativt regelbundet, vilket betyder att just den versionen vi skulle behöva köpa inte går att få tag på begagnad och inte skulle gå att sälja efteråt heller. Dessutom var föreläsaren tråkig. Och jag skulle säkert kunna gå en liknande kurs i Finland. Så jag tog mitt pick och pack och lämnade campus i pausen!
 
Så då var frågan vad jag skulle ta istället för att få tillräckligt med studiepoäng. Funderade hela kvällen och beslöt mig för att sova på saken och fatta beslutet på morgonen. Ifall vi ska ändra kurser måste vi nämligen gå via internationella enheten och få ändringen godkänd. Hur som helst, jag vaknade tidigt, gick igenom mina två alternativ men tyckte inte riktigt något passade mig så jag gick tillbaka till kurskatalogen. Hittade en kurs som verkade intressant, kollade tidtabellen och märkte att den startade om 75 minuter vilket betyder att jag borde gå till metron inom en helv timme (vid det här laget låg jag ännu i sängen). Så jag fick agera snabbt! Slängde iväg ett mail till internationella enheten, stressade i mig en banan medan jag klädde på mig och packade väskan, och gick iväg utan att veta om jag ens får gå kursen. Kände mig himla oförberedd bland alla ivriga studeranden som satt med kursböckerna och dagens program framför sig, eftersom jag inte var registrerad hade jag ju inte fått någon information. Men, jag lyckades följa med någolunda, hittade en arbetsgrupp att jobba med och nu ikväll såg jag att jag blivit registrerad på kursen. Men det löste sig och nu ska jag bara få tag på kursboken!
 
Väl hemma hittade en lapp i det gemensamma köket med mitt rumnummer på som sa att jag fått ett paket! Och det var från mamma, innehållandes studiekortet och mina utebyxor som jag saknat här. Jag menar, man cyklar i regn konstant här. Och i sådana situationer vill man ha utebyxor.