Idag är det tisdag och en helt vanlig morgon för mig här i Amsterdam. Väckning på sju, lyckas dra upp mig lite efter halv åtta, klär på mig, fixar håret och går till köket för att äta frukost. Lärde mig första skoldagen att kolla lokaltrafikhemsidan konstant för att försäkra sig om att ens metro faktiskt kommer gå. Tillbaka till rummet, tandborstning, väskpackning och iväg till metron runt 8.20. Kan ses som överdrivet ttidigt med tanke på att skolan börjar först 9 och metroresan ska ta runt 10-15 minuter - MEN en nödvändighet om man vill försäkra sig om att inte vara försenad.
För det första sker det ofta förseningar i metron, också idag hade en tidigare metro antagligen inte åkt så metron var helt enkelt fullpackad. Inte speciellt trevligt att ofrivilligt tafsa på någon främling i svängarna och höra grannens musik ur dennes hörlurar tydligt. Har lärt mig stationerna i huvudet nu så jag kan räkna ut när vi är halvvägs, räkna ner dem en efter en.
Sedan kommer man fram, härligt med syre! Men bara att rusa iväg för nästa trängselmoment - nämligen hissköerna. Detta moment behöver jag lyckligtvis inte vara med om varje morgon, ibland kan (måste) jag ta trapporna istället vilket går bra då man har föreläsning två trappor upp. Idag däremot var föreläsningen åtta trappor upp, vilket i finska mått är på våning nio, och nä, då vill jag gärna rymmas i en hiss. Så låt mig beskriva systemet här: Byggnaden där de flesta av mina kurser håller hus har 16 våningar. På morgnarna (och resten av dagen också för den delen) betyder detta rusning till hissarna. Dessa hissar går dock inte till alla våningar, utan man måste planera sin resa så att man tar hissen till en våning och går en trappa upp eller ner. Turligt nog går hissen till våning åtta och jag kom tillräckligt tidigt för att slippa in i en av de första hissarna efter min ankomst utan att behöva spendera många minuter i kö.
Man kan ju tänka sig att man om man har bråttom bara kan ta och springa upp för x-antal trappor istället, men nä det går inte heller för gissa vad? Det är stockningar där också.
Så vad lär vi oss av detta? Ha en rejäl tidsmarginal. Även om det betyder tidig väckning.
I övrigt trivs jag på campus. Det finns utrymmen att sätta sig ner och chilla/plugga/äta lite överallt och ett flertal cafeer lite här och där. Så har vi en egen matbutik också, och bokhandel och till och med en bar. Väldigt annorlunda lilla Åbo Akademi på många sätt och vis!